Kungen älskade också den tredje men kände inom sig att hon någon dag skulle lämna honom för någon annan.
Den andra frun vände kungen sig till endast när han hade problem och mådde dåligt, för hon var den enda som lyssnade på honom och gav honom tröst. Däremot ignorerade han helt den första frun och brydde sig inte alls om henne.
En dag blev kungen sjuk och kände innerst inne att döden närmade sig. Han var rädd att lämna livet och skulle dö ensam och därför ville han ha med sig sina fruar som tröst i graven.
Han gick till fru nummer fyra och sade till henne: "Jag älskade dig mer än de andra fruarna och har uppfyllt alla dina önskningar och därför vill jag att du följer med mig till graven för att trösta mig där".
Hon svarade: "Aldrig!" och gick sin väg utan att visa någon sympati för kungen.
Han gick sedan till fru nummer tre och sade till henne: " Jag har älskat dig i hela mitt liv, vill du nu följa med mig till graven för att trösta mig där? Hon svarade: "Självklart inte! Livet är skönt och när du dör så går jag till en annan för att njuta vidare av livet."
Kungen gick sedan till fru nummer två och sade till henne: " Jag har alltid kommit till dig när jag hade problem eller mådde dåligt, och du har alltid ställt upp för mig och offrat mycket för min skull, vill du nu följa med mig till graven för att trösta mig där?"
Hon svarade: "Jag är ledsen, jag kan inte göra det. Det enda jag kan göra är att följa med dig till din begravning och lämna dig där för att sedan återvända".
Kungen blev mycket besviken och ledsen på sina tre fruars svar. Han vände sig sedan till den första frun som han hade ignorerat och försummat sedan länge. Frun var sjuk, svag och i sämsta kondition pga. kungens behandling av henne. När kungen såg henne i detta tillstånd ångrade han sig och sade ångerfullt till henne: "Jag borde ha vårdat dig mer än de andra fruarna, men om jag överlever så lovar jag att jag ska vårda dig mer än de andra".
Kära bröder och systrar vi alla har fyra fruar:
Den fjärde frun är vår kropp: Hur än vi älskar den så kommer den att lämna oss när vi dör.
Den tredje frun är våra pengar: De kommer att lämna oss och gå till en annan så fort vi dör.
Den andra frun är vår familj, släktingar och vänner: Trots att de har offrat mycket för vår skull så kommer de endast att följa med oss fram till vår begravning och sedan återvänder dem och lämnar oss ensamma i graven.
Den första frun är våra goda gärningar: Som vi ignorerat och försummat på bekostnad av våra lustar, haram njutningar och våra orättfärdiga vänner, trots att vi vet att våra goda gärningar är de enda som följer med oss till graven.
Allah(swt) säger i Koranen:
[18:46] Rikedom och [många] söner hör till det jordiska livets glädjeämnen; men det bestående goda [du gör] är bättre inför din Herre och ger en fastare grund för hopp.
Tillbaka till digitaltidningen ZamZam