Hijran, som skildrar profeten Muhammads (Allahs frid och välsignelser vare över honom) utvandring från Mekka till Medina under september 622 E kr, är den centrala historiska händelsen inom den tidiga islam. Hijran var grunden till den första muslimska stadsstaten, en vändpunkt inom islam och världshistorien.

För muslimerna är Hijran inte bara ett sentimentalt system för tideräkning och datering av viktiga religiösa händelser, såsom Siyam (fastan) och Hajj (pilgrimsfärden till Mekka), utan den har också en betydligt djupare religiös och historisk betydelse.

Muhammad Ilyes (Ilyes -1984) citerar Nadvi som skrev:
Detta (15:e århundradets inträffande) är verkligen ett unikt tillfälle att fundera över att den islamiska epoken varken började med islamiska krigssegrar eller Profetens (Må Allahs frid och välsignelser vare över honoms), inte heller med själva Uppenbarelsen. Den börjar med Hijra, eller uppoffringen för Sanningens väg och för bevarandet av uppenbarelsen. Det var ett val som var gudomligt inspirerat. Gud ville lära människan att kampen mellan sanningen och ondskan är evig. Det islamiska året påminner muslimerna, varje år, inte om islams pompa och ståt utan om uppoffringen och förbereder dem att göra detsamma."

Från ett historiskt perspektiv, citerar Ilyes Samiullah som skriver:
"Alla islamiska händelser, speciellt de som ägde rum under den helige Profetens (Allahs frid och välsignelser vara över honom) liv eller efteråt är citerade i Hijra kalenderns tideräkning. Men våra uträkningar i den gregoriska kalendern håller oss ifrån de händelser och tilldragelser, som vi kan lära mycket av och få vägledande instruktioner från.
...Och denna kronologiska studie är bara möjlig genom att anta Hijri kalendern för att markera året och mån-månaden i linje med våra omtyckta traditioner."

2. Specifikation och metod
Den islamiska Hijri-kalendern består av tolv månader. De är: (1) Muharram; (2) Safar; (3) Rabi' al-awwal; (4) Rabi' ath-thani; (5) Jumaada al-awwal; (6) Jumaada ath-thani; (7) Rajab; (8) Sha'ban; (9) Ramadhan; (10) Shawwal; (11) Dhul-qa'ada; (12) Dhul-hijjah.

De viktigaste Islamiska datumen i det Islamiska (Hijri) året är: 1 Muharram (Islamiska nyåret), 27 Rajab (Isra & miraj); 1 Ramadhaan (första fastedagen); 17 Ramadhaan (Nuzul Al-Qur'an); De sista tio dagarna av Ramadhaan som inkluderar Laylatul.Qadr, 1 Shawwal (Eid ul-Fitr), 8-10 Dhul-Hijjah (Hajj till Makkah); och 10 Dhul-Hijjah (Eid ul-Adha).

Det betraktas som en gudomlig befallning att använda en (Hijra) kalender med 12 mån-månader utan att lägga till dagar och månader (Ilyes -1984), såsom är uppenbart från följande verser ur den Heliga Koranen. (översättning Muhammed Knut Bernström):

"De Frågar dig om innebörden av månens nytändning. Säg: "Den visar mäniskorna tidpunkten då (vissa skyldigheter skall fullgöras) och (tiden för) vallfärden."
(Koranen 2:189)

"Antalet månader är tolv enligt Guds dekret - vilket Han framställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade, detta är (Guds) evigt sanna lag. Vanhlega därför inte dessa (månader) till skada för er själva. Och var orubbliga i ert motsånd mot dem som sätter gudar vid Guds sida, liksom de är orubbliga i sitt motstånd mot er, och var förvissade om att Gud är med de gudfruktiga." (Koranen 9:36)

"Genom att lägga till [en månad] ger de mer kraft åt förnekandet av sanningen och därmed växer förnekarnas förvirring - ett år förklarar de detta är tillåtet och ett [annat] år förbjuder de det så att det stämmer överens med antalet av Gud helgade månader. På så sätt förgriper de sig på det som Gud har heligförklarat. De har förmåtts att se det onda de gör i ett fördelaktigt ljus, men Gud vägleder inte dem som förnekar sanningen." (Koranen 9:37)

Eftersom den Islamiska kalendern bara följer månen, till skillnad från solen eller en kombination av månen och solen, är det muslimska (Hijri) året 10-11 dagar kortare än det gregorianska året, och månaderna i det islamiska (Hijri) året hör inte ihop med säsongerna, såsom fallet är med solcykeln. Detta betyder att viktiga muslimska festivaler, som alltid infaller i samma Hijri-månad, kan infalla vid olika säsonger. Till exempel kan Hajj och Ramadhan infalla både på sommaren och på vintern. Det är bara efter en period på 33 år som måncykeln tar ett fullt varv och hamnar under samma säsong.

Av religiösa anledningar markerar man inte början av en Hijri-månad med nytändning av nymånen, utan detta sker genom fysisk (d.v.s. enmänniskas) observation av nymånen från en viss plats. Från fiqh-ståndpunkt, kan man börja fastan under Ramadhan antingen genom att observera månen lokalt (IKHTILAF AL-MATALE') eller genom att någon annan i den muslimska världen observerat den (ITTEHAD AL-MATALE'). Trots att de är olika anses båda dessa fiqh-ståndpunkter giltiga.

Astronomiskt sett, kan man vara helt säker på och bestämd med viss (mån-) information (t ex. vid nytändning an nymånen). Men att avgöra om man observerat nymånen är inte lika enkelt eller självklart; för detta är beroende av flera olika faktorer, mest av optiska faktorer i naturen. Detta gör att det blir svårt att (i förväg) göra Islamiska kalendrar som är pålitliga (med tanke på att man inte kan vara säker på att nytändningen observerats i förväg).

Ända sen den babyloniska tiden har man försökt skaffa sig ett astronomiskt kriterium för att förutsäga tidpunkten för den första möjligheten att se nymånen och muslimska och andra vetenskapsmän har på senare tid gjort betydande förbättringar i arbetet. Dessa strävanden har lett till att man utvecklat olika slags kriterier för att förutsäga den första möjliga observationen av nymånen. Hursomhelst återstår ännu en stor ovisshet när det gäller dessa kriterier. Utöver detta har det gjorts lite arbete i området som omfattar hur man ska bedöma möjligheten att se nymånen på global (till skillnad från lokal) nivå. Tills detta har skett, kan inget dataprogram för Hijri-kalendrar vara 100% pålitligt, och det förblir nödvändidgt att fysiskt observera nymånen, speciellt för att kunna bestämma viktiga datum såsom början av Ramadhan och de två Eid.

De få olikheterna i tryckningen av islamiska kalendrar, runtom i världen, kan därför spåras till två huvudsakliga faktorer: (1) Avsaknad av ett globalt kriterium för observation av den första nymånen; och (2) för att man använder sig av olika observationskriterier (eller beräkningsmetoder). Vädertillstånd och olikheterna i de observerandes plats/läge förklarar också varför det ibland kan vara olika islamiska datum världen över.

Läsare som är intresserade av ytterligare information kan hänvisa sig till Mohammad Ilyas utmärkta bok "A Modern Guide to Astronomical Calculations of Islamic Calender, Times & Qibla" (En modern guide till astronomiska uträkningar för islamisk kalender,tider och Qibla), Berita Publishing, 1984, (ISBN: 967-969-009-1). Boken innhåller en utförlig diskussion om det islamiska kalendariska systemet i förhållande till historisk och vetenskaplig utveckling. Den presenterar också ett intressant förslag på en universiell islamisk kalender baserat på ett globalt observations kriterium och om begreppet mån-dag (eller en internationell mån-datumlinje).


Tillbaka till digitaltidningen ZamZam