|
Nr.3 Augusti, 2009 - Ramadan, 1430 |
Zamzams manliga profil
Salih Tufekcioglu
Vem är du? Berätta lite om dig själv?
Mitt namn är Salih Tufekcioglu och jag är 32 år gammal. Mina föräldrar kommer från Turkiet. Själv är jag född och uppväxt i Sverige. Jag har en äldre och en yngre bror. Alhamdulillah, jag är idag gift och har en underbar son.
Jag älskar indisk mat. Det är underbart med alla kryddor och det är skönt att kunna äta vegetariskt ibland.
Jag är en riktig bokslukare. Bland det bästa jag vet är att sitta i min fåtölj och läsa en intressant bok. Just nu läser jag böckerna "Pillret" av Ingrid Carlberg och "Chockdoktrinen" av Naomi Klein. Bokrean är således en av årets höjdpunkter.
Vad har du för utbildning?
Jag är utbildad pedagog samtidigt som jag har en väldigt bred akademisk utbildning, allt från modern standard arabiska till nationalekonomi. Jag har gjort många vändor i universitetskorridorerna i mina unga dagar.
Hur länge har du jobbat inom Da'wa?
Jag började intressera mig för islam när jag gick ut grundskolan. Allt sedan dess har jag arbetat med dawah på ett eller annat sätt. Det har väl tilltagit en del på senare år.
Berätta lite om dina viktiga projekt inom Da'wa?
Det viktigaste som jag just nu driver är Hikmainstitutet. Hikmainstitutet är ett institut som har som mål att arbeta för att öka kunskapen om Koranen och Profetens sunnah, över honom vare frid. Vi är partipolitiskt fristående och arbetar med opinionsbildning för en större förståelse och acceptans av islam i Sverige.
Alhamdulillah, sedan starten 2004 har vi hunnit göra mycket. Under denna korta period har vi publicerat ca 100 föreläsningar på mp3 och ca 150 artiklar om islam på vår hemsida. Hikmainstitutets hemsida besöks dagligen av ca 300 besökare. Vi har startat upp en webbutik där många bröder och systrar handlar. Vi har ett stort utbud av litteratur och föreläsningar på DVD och CD.
Vi har även hjälpt till och startat upp klädesbutiken LoveandLoyalty.se för något år sedan. Den har blivit en succé med många nöjda kunder över hela landet.
Med Allahs hjälp har vi lyckats med allt detta på bara några få år.
För någon månad sedan öppnade vi möjligheten att bli medlem i Hikmainstitutet. Idag har vi ca 50 medlemmar och antalet växer för varje dag.
Det mest spännande just nu är att vi har påbörjat vår distansutbildning "Dua: den troendes vapen". Distansutbildning hålls i Malmö där ett 20 tal systrar deltar regelbundet. Via Internet kan alla våra medlemmar dessutom följa utbildning. Intresset har varit stort och vi har fått mycket positiv respons, alhamdulillah. Syftet med distanskursen är att gå på djupet och inte bara ha ytkunskaper. Det positiva med möjligheten att kunna studera på distans är att många bröder och systrar som är upptagna har möjligheten att kunna fördjupa sina kunskaper.
Internet har varit ett mycket bra verktyg för Hikmainstitutet, alhamdulillah. Vi har lyckats nå bröder och systrar i små städer där det varken finns moskéer eller andra muslimer. Våra ambitioner är att vara främst på att utnyttja dem moderna kommunikationsverktygen som Internet erbjuder oss.
Vad har du för framtida projektplaner inom Da'wa?
Just nu kommer jag att arbeta hårt med distansutbildningarna. Efter distansutbildningen om dua (åkallan) har jag planer på att starta upp en ny om hur man närmar sig och förstår Koranen. Det är väldigt viktigt tror jag att vi lever ut koranens budskap i våra dagliga liv. Tyvärr har Koranen i vissa muslimska kretsar endast blivit något som man använder vid olika ceremonier, när någon födds, gifter sig eller dör. Koranen är så mycket mer än det. Koranen är ett rättesnöre i livet.
Många anser att muslimerna i Sverige är passiva när det gäller Da'wa jämfört med muslimer i andra länder, om du delar denna uppfattning, vad beror det på enligt dig?
Jag håller delvis med påståendet. Vi måste dock komma ihåg att islam i Sverige är väldigt nytt. Om vi exempelvis jämför med Storbritannien så har islam funnits där mycket längre än i Sverige. Det islamiska arbetet har kommit långt om vi har det perspektivet i vårt minne, vi har många moskéer, föreningar, halal-butiker, hemsidor och nu även ett eget studieförbund. Men mycket mer kan göras! Allah har gett oss så många gåvor och talanger, vårt ansvar är att funderat ut hur vi kan använda dessa gåvor för Allahs skull.
Det finns två farhågor i dawaharbete i Sverige som jag måste varna för. Det ena är fanatisk grupptillhörighet. Tyvärr, är det så att muslimer idag delar in sig i olika föreningar och organisationer och motarbetar varandra istället för att tävla med varandra för det goda. Detta är en mycket tragisk utveckling. Vi måste lära oss och inse att alla föreningar och organisationer har brister och fel. Dessa ska man undvika.
Om någon förening kommer till dig och ber om din hjälp, låt inte din första fråga vara, vad heter föreningen? Se istället till vad de vill åstadkomma. Vad är projektets mål och syfte? Om du ser att projektet har ett ädelt ändamål gör då ditt bästa för att hjälpa dina bröder och systrar. Sätt din tillit till Allah.
Den andra farhågan är bristen på kunskap om islam. Jag vill uppmana alla, inklusive mig själva, att söka mer kunskap. Idag står stora islamiska klassiska verk i våra moskéer och samlar damm.
Socialt engagemang är extremt viktigt idag men det måste grunda sig på djup kunskap av islams principer. I varje moské och förening måste det finnas halaqat (studiecirklar) där man lär sig om aqidah (troslära) och akhlaq (moral och etik).
Vad kan vi göra för att engagera fler inom Da'wa?
Jag tror en viktig punkt är att de bröder och systrar som är i ledande positioner ger ungdomar möjligheter. Våra ungdomar har många idéer och ett brinnande engagemang men tyvärr händer det alltför många gånger att våra äldre farbröder som bestämmer sätter olika hinder i vägen. Ungdomar har en enorm energi och vilja som måste få kanaliseras via våra moskéer och föreningar. Om ungdomarna inte får göra det via dessa goda kanaler kommer de att göra det via andra mindre goda kanaler.
Vi äldre bröder och systrar måste börja lita på våra ungdomar men också på varandra och se våra olika kompetensområden med respekt. Vi måste lära oss att kunna säga: "Du kan det här, kör på. Du har mitt fulla stöd." Vi måste sluta vara avundsjuka på våra bröder och systrar som är aktiva. Istället för att kritisera dem ständigt måste vi sträcka ut en hjälpande hand och rätta det som är fel.
Utifrån muslimernas situation idag i Sverige, hur ser du på våra barns framtid, är det ljust eller mörkt?
Jag är optimist. Allt annat är oislamiskt. Naturligtvis är farhågorna många och bristerna stora i Sverige. Vi måste aktivt börja med att översätta islam till svenska. Många muslimer idag är födda i Sverige och deras modersmål är svenska även om deras föräldrar kommer från ett annat land. Det är på svenska de drömmer. De har växt upp med svenska sagor, filmer etc.
Alhamdulillah, en utveckling på rätt väg är att fler och fler imamer håller sina fredagspredikningar på svenska. Detta måste bli en norm i hela landet. En khutbah som inte hålls på svenska är pinsamt. I våra församlingar idag har vi muslimer från många olika länder och vårt gemensamma språk är svenska. Det är inte rättvist att man håller predikan bara på arabiska.
Som föräldrar måste vi ta ett aktivt ansvar över våra barn. Vi kan inte bara skicka dem till muslimska friskolor och tro att skolan ska uppfostra dem till goda muslimer. Läs Koranen tillsammans med dina barn, ta med dem till moskén, berätta för dem alla underbara berättelser som finns i Koranen och i Profetens sunnah, över honom vare frid. Och viktigast av allt, förnedra dem inte genom att svära mot dem och använda fula ord. Var ett gott exempel och visa mycket stor kärlek.
Som sagt jag är en stor optimist. När jag besöker olika städer runt om i landet ser jag unga muslimska tjejer och pojkar som brinner för sin religion och som är fast förankrade i den svenska myllan. Detta är en stor gåva från Allah som vi djupt tackar Honom för.
Sist, har du några råd till muslimer i Sverige?
Jag har två råd att ge, i första hand till mig själv och till mina bröder och systrar.
För det första. Rena alltid din avsikt (niyyah). Rannsaka dig själv alltid. För vems skull gör jag allt detta. Detta enda rätta svaret är "Allah". Det är lätt hänt att du börjar din dawah med detta men med tiden blir det för att ditt eget namn skall bli känt eller för att din förening ska bli respekterad.
För det andra. Kom aldrig med tomma invändningar för att inte göra dawah. Säg aldrig "Jag kan inte… Jag saknar kunskap…" Detta är endast ursäkter som vi lägger fram för att rättfärdiga för oss själva och för andra att fortsätta vara passiva. Om du inte har kunskap, sök den, praktisera den och sprid den vidare till människorna i din omgivning.
"Jag har inte tid…" Vi har lika många timmar på dygnet som alla andra. Se över ditt schema och överge sådant som inte är till gagn eller till nytta.
"Allah har lovat oss seger och därför behöver jag inte göra något. Andra sköter detta." Allah har lovat oss seger men vill du inte kunna säga att du var en del av detta välsignade arbete? Vill du inte ta del av belöningarna? Våra lärda säger att om du inte bjuder in till det rätta så kommer någon annan att bjuda in dig till det orätta. Dawah håller dig på den raka vägen och skyddar dig från shaytans viskningar
Jag tackar alla bröder och systrar på IslamGuiden för denna möjlighet att få presentera mina idéer kring dawah. Har jag sagt något som är rätt, så är detta från Allah och endast misstagen och bristerna mina egna.
Må Allah välsigna detta nyhetsbrevet och göra det framgångsrikt. Amin!
Om du är intresserade av att följa mitt dagliga arbete med dawah då kan du surfa in på www.twitter.com/hikma. Inshallah, så kan du hitta inspiration här för ditt eget dawaharbete. Må Allah underlätta för oss alla.
Allah vet bäst!
Tillbaka till digitaltidningen ZamZam
|
|