Det blodiga våldet som den kinesiska provinsen Xinjiang (eller historiskt kallat för östturkistan) utsattes för de senaste dagarna resulterade enligt officiella beräkningar till cirka 160 döda där de flesta av dem är muslimska uigurer.

Detta belyser omfattningen av det lidandet som drabbar denna minoritet i provinsen och dess historia samt de försök till marginalisering som de utsättas för. Hundratals muslimer dödades av kinesiska regimen under tystnaden från den muslimska och den internationella omvärlden.

Detta belyser omfattningen av det lidande som drabbar denna minoritet i provinsen och dess historia samt de försök till marginalisering som de utsätts för. Hundratals muslimer dödades av kinesiska regimen under tystnad från den muslimska och den internationella omvärlden. Enligt källor inom samfundet beräknas antalet människor som dödats i sammandrabbningar mellan muslimska uigurer och kinesisk polis och säkerhetsstyrkor mellan 600 till 800 personer, och det efter sammandrabbningar mellan uigurer där majoriteten är muslimer och har turkiskt och mongoliskt ursprung och mellan Hankineser som har kinesiskt ursprung.

Provinsen Xinjiang som har en yta på 1,8 miljoner kvadratkilometer, vilket motsvarar en femtedel av hela Kina, och som har stora naturresurser, har gått igenom flera olika historiska perioder då östra Turkistan var under muslimskt välde under flera perioder tills den kejserliga kinesiska Menchu fogade området till sitt välde år 1759. Och med den kommunistiska revolutionen i Kina 1949 togs stora områden från Provinsen och införlivades med andra kinesiska provinser. Det bor 18,6 miljoner människor i Provinsen. Bland dem är 11 miljoner muslimer och av dessa är 8,5 uigurer, och där finns också flera andra minoriteter som tajik, Uzbek och tatarer.

Sedan den Kinesiska revolutionen har myndigheter ökat återinflyttning av etniska kineser till området som då har kommit upp till 7,5 miljoner i antal och det gör dem till den näst största gruppen i Östra Turkistan efter urigurer.

Även om den kinesiska konstitutionen fastställer rättigheter för alla minoriteter vad gäller uttrycksfrihet och religion och användningen av sitt eget språk i varje grupp, är tillämpningen helt emot dessa bestämmelser.

Exempelvis föreskrivs enligt konstitutionen användningen av det uiguriska språket som är turkiska i grundskolor och gymnasier, men eleverna använder sitt språk i hemlighet av rädsla, eftersom myndigheterna tvingar dem att använda det kinesiska språket. Dessutom har myndigheterna bestämt att det kinesiska språket är det enda språk som ska användas i undervisningen vid universitetet i Xinjiang från 2002.

När det gäller religionsfrihet, artikel 36 i den kinesiska konstitutionen, garanteras religionsfrihet för alla, men myndigheterna har effektivt förbjudit att fira högtider och religiösa evenemang som de muslimska högtiderna. Studenter vid universitet förbjuds att fasta under Ramadan och 2007 konfiskerade myndigheterna passen för uigurer för att hindra dem från att utföra Hajj.

Diskriminering är också utbrett i den ekonomiska sfären och det är klart och tydligt i olje - och gassektorn, som provinsen har rikliga mängder av. Trots de utvecklingsprojekt som utförs av den centrala myndigheten i Peking i regionen sedan åttiotalet, går de projekten till förmån för ekonomin och tjänster i städerna, medan minoriteten uigurer är kvar i bakgrunden på landsbygden och är beroende av jordbruket. Enligt uppgifter om inkomst är skillnaden mellan invånarna i städer och byar upp till tre gånger.

Trots att ca 70% av rikedomen i territoriet Xinjiang kommer från petroleum-och petrokemiska industrier är det ett litet antal uigurer som arbetar i denna sektor.

Provinsen Xinjiang är den näst största regionen i Kina till att producera olja. Dess betydelse har nyligen ökat efter nedgången i oljereserverna i provinserna Shandong och Helognjiang.

Den geografiska lokaliseringen av provinsen Xinjiang har stor betydelse strategiskt sätt, då den gränsar till åtta länder: Mongoliet i öst och Ryssland i norr, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Afghanistan i väst och Indien och Pakistan i söder.

Den strategiska betydelsen av provinsen ökar också då den övervakar rörledning för gas och olja från Centralasien till Kina industriella områden. Förutom olja har regionen stora resurser av kol, och stora delar av regenererad jordbruksmark med mer än 2,2 miljoner människor som jobbar i dem, mestadels Hankineser som jobbar på ca 3 miljarder hektar i gårdar som kontrolleras av regeringen, medan uigurer har hand om ungefär två miljoner hektar mark, vilket innebär mindre andel till uigurer som är större till antal än Hankineser i området.

Attackerna i september 2001 i New York och Washington har gett fria händer för den Kinesiska regimen att förtrycka och stigmatisera muslimerna som "terrorister" och intensifiera sitt grepp och dess ansträngningar att sudda ut den etniska och religiösa identiteten i regionen, allt detta under omvärldens tystnad under täckmantel av det så kallade kriget mot terrorn, en tystnad som förvånar. Men den muslimska tystnaden är mest förvånande.

Mer läsning: Kina använder terrorlag mot minoritet

Tillbaka till digitaltidningen ZamZam