När Abdullah vaknade kom han ihåg drömmen och han ville träffa kopparsmeden Ali. Han åkte till Damaskus och sökte upp honom. Han frågade efter honom och folk visade honom till Alis hus. När Ali öppnade frågade Abdullah vad han hade för yrke, Ali sade att han var kopparsmed. Abdullah berättade till honom sin dröm. Sedan bad han Ali berätta vad han visste om detta. Ali tvekade först, men när Abdullah insisterade, så berättade han.

"Ja, jag hade sparat i trettio år för att åka på hajj i år och jag hade fått ihop 3 000 dirham och det skulle ha räckt till, men nu blev det så att min fru som är gravid, hade känt doften av köttgryta från grannen och hon bad mig hämta lite åt henne. Så jag knackade på och bad om en liten smakbit till min fru. Men min granne sade: "Min kära granne, vi har inte ätit på sju dagar, köttet vi kokar är kött från en död åsna som jag hittade på gatan här utanför, jag har inget färskt kött, och detta kött är ju ohälsosamt och därmed haram, men jag har inget annat val än låta barnen äta av det, så att de inte dör av hunger." Då skämdes jag; jag hade ju 3000 dirham, medan min granne svalt. Så jag gav honom pengarna och sade att han skulle köpa mat för sina barn och att detta var min hajj."

När Ali var klar med sin berättelse tog Abdullah farväl och tänkte på de två änglarna och det de berättat. Det hade varit en sanndröm.