Abu Ayyub Al-Ansari

Förkortningar och förklaringar till översättningen.
R.anho = Må Allah vara nöjd med honom.
R.anha = Må Allah vara nöjd med henne.
S.a.w = Allas frid & välsignelse vare med honom.
Ansar=hjälpare, de som tog emot och hjälpte Profeten (s.a.w) och Hans (s.a.w) följeslagare när de kom till Medinah.
ghazi= krigare deltagande i islams heliga strider.
Wahy=uppenbarelser
Yathrib=Medinah
busr & rutb=halvmogna & mogna dadlar
Hijrah=utvandring

Khalid ibn Zayd ibn Kulayb (Må Allah vara nöjd med honom) ifrån Banu Najjar var en betydelsefull och nära följeslagare till Profeten (Allahs frid & välsignelser vare med honom).

Han var känd som Abu Ayyub (Pappa till Ayyub) och han (R.anho) fick glädjas åt ett privilegium som många Ansar i Medinah hade hoppats på att de kunde få.

När Profeten, (s.a.w) nått Medinah efter Hans (s.a.w) utvandring (hijrah) ifrån Mekka, så blev Han (s.a.w) emottagen av Ansar i Medinah med stor entusiasm. Deras (Ansar) tankar gick till Profeten (s.a.w) och deras (Ansar) ögon följde Honom (s.a.w) med hängivenhet och kärlek. De ville ge Profeten (s.a.w) det allra generösaste välkomnandet man någonsin kunde bemöta någon med.

Profeten (s.a.w) stannade först vid Quba i utkanten utav Medinah och blev kvar där några dagar. Det första som Profeten (s.a.w) gjorde var att bygga en moske, som är beskriven i Koranens Budskap som:

"En moske som, från den dagen då bygget tog sin början, som enda syfte haft att leda människorna till sann gudsfruktan." / At-Tawbah 9:108.

Profeten (s.a.w) kom in i Medinah på sin kamel. Ledarna ifrån staden stod bredvid Hans färdväg, med önskan om att få äran att Profeten (s.a.w) skulle stiga av och stanna vid deras hus. Den ena efter den andra stod i kamelens väg med en bönfallande blick och sa:

"Oh Allahs Budbärare (Rasulullah) , Stanna med oss." "Låt kamelen vara ifred, den är under befallning", sa Profeten (s.a.w).

Kamelen fortsatte att gå och folket i staden Yathrib (Medinah) följde den uppmärksamt med både sina ögon och hjärtan. När kamelen passerade en ägares hus så kände han sig ledsen och nedstämd, och hoppet fylldes istället i hjärtat hos de andra kvarstående på kamelens väg.

Kamelen fortsatte på det här viset och folket följde efter den ända tills den tvekade obeslutsamt vid en öppen plats framför Abu Ayyubs Al-Ansari hus. Men Profeten (s.a.w) steg inte av kamelen. Bara efter en liten stund så fortsatte kamelen och Profeten (s.a.w) släppte tyglarna lösa. Efter ett tag, så vände den runt och återvände tillbaka till samma plats som tidigare. Abu Ayyubs (R.anho) hjärta fylldes utav lycka och glädje. Abu Ayyub (R.anho) gick ut till Profeten (s.a.w) och välkomnade Honom (s.a.w) med stor entusiasm. Abu Ayyub (R.anho) tog Profetens (s.a.w) bagage i sin famn och det kändes som om han (R.anho) bar den allra dyrbaraste skatten i världen. Abu Ayyubs (R.anho) hus hade två våningar. Abu Ayyub (R.anho) tömde övervåningen på sina och familjens ägodelar så att Profeten (s.a.w) kunde vara där. Men Profeten (s.a.w) föredrog att vara på undervåningen.

Natten kom och Profeten (s.a.w) drog sig tillbaka och gick till sängs. Abu Ayyub (R.anho) gick upp till övervåningen. När de stängt dörren om sig så vände sig Abu Ayyub (R.anho) till sin fru och sa: "Elände vare med oss! Vad har vi gjort? Allahs Budbärare (s.a.w) är under oss och vi är högre upp än Honom (s.a.w) ! Kan vi gå ovanpå Allahs Budbärare? Kommer vi emellan Profeten (s.a.w) och uppenbarelserna (Wahy) ? Om det är så, är vi dömda."

Det gifta paret blev mycket oroliga och de visste inte vad de skulle ta sig till. De kände sig lite bättre till mods, igenom att de flyttade till en annan del utav våningen som inte var precis över Profeten (s.a.w). De var noggranna med att endast gå på utkanterna på golvet och undvek att gå på mitten. På morgonen sa Abu Ayyub (R.anho) till Profeten (s.a.w) : " Vid Allah, vi fick inte en blund i ögonen i natt, varken jag och inte heller Umm Ayyub." Profeten (s.a.w) frågade: "Varför inte, Abu Ayyub?"

Abu Ayyub (R.anho) förklarade hur hemska dem hade känt sig, därför att dem var över Profeten (s.a.w) och Han (s.a.w) var under dem och hur de kanske stört uppenbarelserna till Honom (s.a.w).

Profeten (s.a.w) sa: "Oroa er inte, Abu Ayyub vi föredrar undervåningen på grund utav alla människor som kommer och besöker oss".

"Vi gav vika för Profetens (s.a.w) önskan," berättade Abu Ayyub (R.anho), "tills en kall natt då en av våra (krukor, burkar eller glas) gick sönder och vattnet spilldes ut över golvet på övervåningen. Umm Ayyub (R.anha) och jag stirrade på vattnet, vi hade bara en bit sammet som vi brukade använda som filt. Vi använde den till att moppa upp vattnet för att vi var rädda att vattnet skulle droppa ned till Profeten (s.a.w)." På morgonen gick jag till Profeten (s.a.w) och sa: "Jag tycker inte om att vara över dig, och jag berättade för Honom (s.a.w) vad som hänt. Profeten (s.a.w) god tog min önskan och sen bytte vi våningar med varandra."

I nästan 7 månader stannade Profeten (s.a.w) hos Abu Ayyubs (R.anho) hus, tills mosken var färdig på den öppna platsen som kamelen hade stannat på. Profeten (s.a.w) flyttade till området runt mosken som bebyggts för Honom (s.a.w) och Hans familj. Profeten (s.a.w) blev alltså en granne till Abu Ayyub (R.anho). Vilken ädel man att kunna få till granne!

Abu Ayyub (R.anho) fortsatte att älska Profeten (s.a.w) med hela sitt hjärta och Profeten (s.a.w) älskade också honom innerligt. Det fanns ingen stelhet emellan dem. Profeten (s.a.w) såg på Abu Ayyubs (R.anho) hus som sitt eget hem.

Följande anekdot (hadith) säger en hel del om hur relationen emellan dem var .

En varm eftermiddag med brännande sol lämnade Abu Bakr (R.anho) sitt hus och gick till mosken. Umar (R.anho) såg honom och frågade: "Abu Bakr, vad har fått dig att gå ut den här tiden på dagen? Abu Bakr (R.anho) svarade att han lämnat sitt hus för att han var väldigt, väldigt hungrig och Umar (R.anho) sa att han lämnat sitt hus för samma anledning som Abu Bakr (R.anho).

Profeten (s.a.w) kom fram till dem och frågade: "Vad har fått er båda att komma ut den här tiden på dagen?" De berättade vad som fått dem att göra det och Profeten (s.a.w) sa: Vid Honom i vars händer min själ är, det var endast hungern som fick mig att komma ut också. Följ efter mig."

Dem gick till Abu Ayyubs Al-Ansari (R.anho) hus. Abu Ayyubs (R.anho) fru Umm Ayyub (R.anha) öppnade dörren och sa: "Välkommen Profet (s.a.w) och de som är med dig". Profeten (s.a.w) frågade: "Var är Abu Ayyub (R.anho) ?" Abu Ayyub (R.anho) jobbade i närheten i en palmskogsdunge och när han (R.anho) fick höra Profeten (s.a.w) röst så kom han skyndande. "Välkommen Profet (s.a.w) och de som är med dig" och fortsatte: "Oh Allahs Profet (s.a.w) det här är inte den tiden du brukar komma."

(Abu Ayyub (R.anho) brukade lägga undan mat till Profeten (s.a.w) varje dag. Kom inte Profeten (s.a.w) för att hämta maten före en bestämd tid, gav Abu Ayyub(R.anho) den maten till familjen.)

Profeten (s.a.w) sa: "Du har rätt", Profeten (s.a.w) höll med Abu Ayyub (R.anho). Abu Ayyub (R.anho) gick ut och klippte av en klase dadlar som det både fanns mogna och halvmogna dadlar i. Abu Ayyub (R.anho) sa: "Jag ska slakta ett djur till dig också." Profeten (s.a.w) sa: "slakta i såfall ett djur som inte ger någon mjölk."

Abu Ayyub (R.anho) slaktade en ung get kokade den ena hälften och stekte den andra hälften. Abu Ayyub (R.anho) frågade också sin fru om hon kunde baka, för att hon var bättre på det. När maten var färdig placerades den framför Profeten (s.a.w) och Hans två följeslagare. Profeten (s.a.w) tog en bit kött och lade ned den i ett bröd och sa: "Abu Ayyub ( R.anho) tag den här maten och ge till Fatima (R.anha), hon har inte smakat något liknande på flera dagar." När de hade ätit färdigt och var nöjda, sa Profeten (s.a.w) tankfullt : "Bröd & kött & busr & rutb!". Tårarna började rinna ned ifrån Hans ögon medan Han (s.a.w) fortsatte säga till Abu Bakr (R.anho) och Omar (R.anho) :
"Det här är en gåva och välsignelse som ni kommer att bli tillfrågade om på Domedagen. Hungern tog er ut ur era hem, och ni återvände inte hem förrän ni blivit välsignande med den här gåvan och kunde glädjas åt den. Kommer någon liknande gåva till er som denna, räck då fram era händer till maten och säg: "Bismillah (Jag börjar i Allahs namn)" och när ni har ätit färdigt säg: "Alhamdu lillah alladhee huwa ashbana wa anama alayna (All tacksamhet är till Allah som har gett oss tillräkligt och skänkt oss Hans gåvor."

Det här är en glimt utav Abu Ayyubs (R.anho) liv under den tiden det var fred.

Abu Ayyub (R.anho) var också känd för sin militära karriär.

Abu Ayyub (R.anho) ägnade så mycket tid åt krigande, att det sades om Honom (R.anho): "Abu Ayyub (R.anho) höll sig inte ifrån ett enda krig ifrån Profetens (s.a.w) tid till Muawiyahs tid, om inte Abu Ayyub (R.anho) redan deltog i ett annat krig som pågick samtidigt."

Den sista kampen Abu Ayyub (R.anho) deltog i var den som förbereddes utav Muawiyah (R.anho) och leddes av Yazid (R.anho) emot Konstantinopel. Abu Ayyub (R.anho) hade blivit en väldigt gammal man, nästan 80 år gammal men det hindrade inte honom att gå med i armen och korsa haven som en krigare deltagande i islams heliga strider (ghazi) på Allahs stig. Efter bara ett kort tags deltagande så mådde Abu Ayyub (R.anho) dåligt och måste dra sig tillbaka ifrån striden.

Yazid (R.anho) kom fram till Abu Ayyub (R.anho) och frågade honom: "Behöver du någonting Abu Ayyub (R.anho)" ? Framför fredshälsningar till muslimerna i armen och säg till dem: "Abu Ayyub (R.anho) vill framföra till er att ni driver på armen och bryter er in djupt in i fiendens område, så långt som möjligt. Abu Ayyub (R.anho) vill att ni bär med honom (R.anho) till Konstantinopels mur (vägg) och att ni begraver honom (R.anho) under era fötter vid Konstantinopels mur. Sen tog Abu Ayyub (R.anho) sitt sista andetag.

Muslimernas arme uppfyllde Allahs Budbärares följeslagares önskan. De drev och tryckte på fiendens styrkor i attack efter attack ända tills de nådde Konstantinopels mur. Där begravde de Abu Ayyub (R.anho).

(Muslimerna omringade staden i 4 år men drog sig så småningom tillbaka efter att de lidit svåra förluster.)

SLUTORD.
Att älska Ansar är ett tecken för tro.

Sahih Al-Bukhari / Volym 5 / The merits of Al-Ansar / Kapitel 4 / Hadith nummer 3783. Al-Bara (R.anho): Jag hörde Profeten (s.a.w) säga:

"Ingen älskar Ansar förutom en troende, och ingen hatar Ansar förutom en hycklare. Allah kommer att älska de som älskar dem (Ansar) och Han (Allah) kommer att hata de som hatar dem (Ansar).

Källförteckning.
-Berättelsen om när Profeten (s.a.w), Abu Bakr (R.anho) & Omar (R.anho) kommer hem till Abu Ayyub (R.anho) för att äta.
-Riyad-us-Saliheen Volum 1 / Kapitel 56. Excellence of simple living / Hadith nummer 497.
-Berättelsen om när Profeten (s.a.w) utvandrade ifrån Medinah till Mekka.
-Sahih Al-Bukhari Volym 5 / Bok 63. The merits of Al-Ansar / -Kapitel 46. Profeten (s.a.w) & Hans följeslagares ankomst till Al-Medinah. / Hadith nummer 3932.
-Ur samma bok Sahih Al-Bukhari / Kapitel 45. Profeten (s.a.w) & Hans följeslagares Utvandring till Al-Medinah / Hadith nummer 3914.
-The Sealed Nectar / Migration of the Prophet (s.a.w).
-Ar-Raheeq Al-Makhtum / Saifur Rahman al-Mubarakpuri.
-Berättelsen om slaget emot Konstantinopel.
-Ur Sunan Abu-Dawud /Bok 14 / Kitab Al-Jihad / Hadith nummer 2506.

http://www.islamguiden.com

©IslamGuiden:   islamguiden(a)gmail.com www.islamguiden.com