Livsmedelstillsatser
Ämnen som används för att öka hållbarheten eller påverka konsistens, färg smak hos ett livsmedel kallas livsmedelstillsatser. Bland livsmedelstillsatser som kan innehålla haram-tillsatser är följande:
- Emulgeringsmedel Används i livsmedlet bl a för att göra blandningen stabil mellan två icke blandbara ämnen t ex mjölk och fett. Bland emulgeringsmedel finns en grupp som kan ha animaliskt ursprung, nämligen de emulgeringsmedel som tillverkas av fett.
Följande tillsatser kan innehålla fett från svin(gris):
Beteckning | Tillsatsnamn |
E 433 |
Polyoxietylen (20) sorbitanmonoleat |
E 435 |
Polyoxietylen (20) sorbitanmonosterat |
E 470 |
Natrium-, Kalium- och kalciumsalter av fettsyror |
E 471 |
Mono- och diglycerider av fettsyror |
E 472 |
Mono- och diglyceriders ättiksyraestrar |
E 472 |
Mono- och diglyceriders mjölksyraestrar |
E 472c |
Mono- och diglyceriders citronsyraestrar |
E 472e |
Mono- och diglyceriders diacetylvinsyraaestrar |
E 475 |
Polyglycerolestrar av fettsyror |
E 477 |
1,2- Propylenglykolestrar av fettsyror |
E 481 |
Natriumstearoyl- 2 - laktylat |
E 482 |
Kalciumstearoyl- 2 - laktylat |
E 491 |
Sorbitanmonostearat |
E 492 |
Sorbitantristearat |
E 494 |
Sorbitanmonooleat |
Samt polyoxietylen (20) sorbitantrioleat (saknar E-nr).
"Skriv ut tabellen"
Att ovanstående tillsatser kan ha animaliskt ursprung innebär inte alltid att dessa är tillverkade av fett från gris. Fett från andra djur kan ha använts. Tillsatsen kan även vara tillverkad av vegetariskt fett eller på syntetisk väg vilket ofta ej framgår i ingrediensförteckningen på livsmedlet. Därför ska man för varje livsmedel som innehåller någon av ovanstående emulgeringsmedel ta kontakt med livsmedelstillverkaren / producenten / importören om man vill veta tillsatsens ursprung för det aktuella livsmedlet.
Fortjockningsmedel:
Används för att göra alltför tunnflytande produkter mera trögflytande. Bland fortjockningsmedel framställs Gelatin i regel från grissvål (grishud).
Griskött:
Styckningsdelar från svin har inte alltid namn där ordet gris eller svin ingår. Det kan därför vara bra att känna till vilka benämningar som används.
Gris- styckningsdelar: En gris styckas i följande delar:
Karré
Sidfläsk ( rökt och saltat sidfläsk kallas bacon)
Kotlettrad ( rökt och saltat kotlettrad kallas kassler)
Fläskfilé
Bogbladsstek
Skinka
Bog
Lägg
Revbensspjäll
Råvaror om kött, organ eller annan del av gris ingår i ett livsmedel skall det stå på förpackningen att det kommer från gris. Sådana varor kan t ex vara Griskött, fläskfärs, grisblod, svinnjure eller fläskfilé. För svål, späck och ister behöver inte djurslaget anges , eftersom det är allmänt känt att dessa råvaror kommer från gris. Det finns dock ett undantag från regeln att djurslaget skall anges och det gäller fett och olja. På sådana varor räcker det med att ange "animaliskt fett" på förpackningen. Fettet eller oljan kan då komma från gris eller annat djur - även från fisk - eller mjölk. Ister är grisfett och kan användas i vissa köttprodukter, bröd, kakor och andra bakverk. Det deklareras då som "animaliskt fett" på förpackningen. Genom kontakt med tillverkaren får man veta råvarans ursprung.
Man bör lägga märke till att grisfett kan förekomma ensamt eller tillsammans med animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor i följande varor: Bröd, kakor, tårtor (färdiga eller mixer), grillad kyckling, stekt eller panerad fisk, soppa (på burk eller i pulverform), glass, godis, choklad, m.m.
Detta gäller såvida inte detaljerade beskrivningar av innehållet finns, som bevisar att det inte finns något grisfett.
Alkohol:
Alkohol kan användas i livsmedlet som råvara och då måste detta anges i ingrediensförteckningen t ex Rödvin ,Cognac, Arrak, Punch, mm Den kan också ibland användas i små mängder som lösningsmedel för att lösa vissa tillsatser t ex aromämnen innan dessa tillsätts livsmedlet utan att behöva anges i ingrediensförteckningen.
Blod:
Det brukar stå i ingridiensförteckningen om livsmedlet innehåller blod.
|