Honungsbiet i Koranen
Av Dr Ibrahim B Sayed
Sura 16 i Koranen heter An-Nahl, Biet, många har säkert undrat orsaken till detta. Efter att ha läst denna artikel kan du kanske förstå orsaken till det.
Aristoteles var den första som observerade biets förmåga att berätta för sitt samhälle om blommor de hittat. 2000 år senare, på 1940-talet, upptäckte Karl von Frisch från Mänchens universitet biets "språk". Han kunde särskilja en rörelseserie som biet upprepar när det återvänder till boet efter att ha hittat en ny grupp av blommor.
Biet dansar antingen vertikalt eller horisontalt i två cirklar som bildar en åtta. Hon stannar i varje cirkel och "mäter" solens eller dagsljusets vinkel och skakar sin kropp i samma vinkel som solen befann sig när hon fann blommorna. Hastigheten i hennes dans berättar hur långt bort blommorna är. Av detta kan de andra bina räkna ut hur de kan hitta blommorna. Von Frisch gjorde nogranna beräkningar av biets dans och blev känd för detta i hela världen.
Ljudet som kommer av biets rörelser har en viktig del i biets språk. Biet uppfattar, ljuden med sina antenner, som åhörarna för så nära dansaren som möjligt och börjar härma hennes dans. I och med att antennerna är två, blir det lättare för biet att räkna ut rätt vinkel. När åhörarna, uppfattat dansarens budskap låter de boet vibrera, detta i sin tur är signalerar dansaren om att åhörarna uppfattat budskapet.
Först då ger dansaren "husfolket" smakprov på den mat hon hittat, detta ger dem information om matens smak, doft och kvalitet. Efter detta avslutas dansen och bina ger sig av enligt instruktionerna...
Koranen beskriver denna process på ett slående detaljerat sätt:
-
"Och, (begrunda hur) din Herre har hos biet ingjutit denna kunskap: Inrätta dig i bergen och i träd och i det som (människor) må bygga (för ditt behov)"
(Koranen 16:68)
Youssuf Ali förklarar denna vers enligt följande: "Auha: wahyan, betyder inspiration, budskapet som Allah ger i hjärtat. Här refereras det uppenbarligen till Allah inspiration, vilket detta utan tvekan är! I den ovannämnda versen beordrar Allah biet bygga sitt bo på kullar, träd och i människornas boningar. I arabiskan får verben i imperativ form en särskild form när man tilltalar en feminin varelse och en annan form när man tilltalar en maskulin varelse. I denna koranvers använder man den feminina formen. Slående nog, är det ju numera känt att det är drottningen som väljer den nya boplatsen, Drönarna finns till enbart för att para sig, med drottningen.
Koranen är en bok som har uppenbarats som vägledning, för människorna, den är inte ett vetenskapligt verk. Trots detta finns det över 750 verser som relaterar till vetenskapliga fenomen av olika slag. Naturligtvis tjänar dessa som goda bevis för mången tvivlare! Afzalur Rahman som har skrivit mycket om samstämmighet mellan Koranen och vetenskapen säger:
"Koranen fastställer klart och tydligt att dess budskap och vetenskap är delar av samma sanning, och att det inte finns några motsättningar mellan vetenskap och Koranen. Dessutom ger Koranen nya perspektiv både i religionsvetenskap och filosofi och utmanade vetenskapsmännen attt söka kunskap och komma närmare Allah genom att studera världen och dess uppbyggnad både i smått och stort. " I nästa vers fortsätter Allah:"
-
"Ät sedan av allt (växter) som ger dig näring och följ lydigt de vägar, som din Herre har anvisat dig. Och i dessa djurs (inre) avsöndras en vätska av skiftande färg, vari det finns läkande ämnen (till nytta) för människorna. I allt detta ligger förvisso ett budskap till tänkande människor."
(Koranen 16:69)
Youssuf Ali fortsätter i sina kommentarer:"Biet förtär nektar av olika blommor och frukter, den bildar i sin kropp honung, som den sedan förvarar i bikupans vaxceller. Eftersom maten varierar, varierar även färgen på honungen från vit till gul, ljusbrun eller mörkbrun. Även honungens smak och konsistens varierar mycket. Den är, som Koranen konstaterar, god och närande och den används som läkemedel. Märk att det instinktiva individuella beteendet beskrivs i Koranen i singularis, medan själva producerandet av honung omtalas i pluralis. Detta understryker den kollektiva produktionen av honung.
Honung: ett läkemedel
Så som vers 16:69 bekräftar är honung till stor nytta för människorna. Detta har dokumenterats i världens äldsta medicinska litteratur. Egyptiska och Sumeriska läkare använde honungen för 4000 år sedan för att behandla sår. ögonsjukdomar, lungsjukdomar och hudsjukdomar, men framförallt mag- och invärtessjukdomar. Liknande användning av honung, förekom även i Kina, Indien och antikens Grekland och i Romariket. Hipokrates, den västerländska medicinvetenskapens grundare använde honung mot ett flertal sjukdomar.
Ibn Sina, den stora muslimska vetenskapsmannen inom bl a medicin fann flera olika användningssätt för honungen. Dessa skriver han om i sin "Läkarvetenskapens grunder". Han ordinerade honung mot ålderskrämpor, minnesförlust, depression, matsmältningsbesvär, aptitlöshet och talsvårigheter.
Sedan 1937 har det varit känt att honung har antiseptisk verkan, på grund av dess höga sockerhalt.
Honungen innehåller vitaminet, aminosyror, enzymer, hormoner osv. Den kan användas vid sårskador och infektioner, vid behandling av diarréer. Flera doktorshattar har erhållits genom olika forskningar kring honung, särskilt dess biokemiska egenskaper.
Endokrinologerna har upptäckt att blodsockerhalten hos friska personer höjs vid förtäring av honung, medan diabetikerna får vid långvarigt välplanerat användande lägre blodsockerhalt. Vid akuta blodsockerfall, sk känningar används däremot honungen som en effektiv blodsockerhöjare.
Även om diabetikern har blivit medvetslös kan en liten klick honung på insidan av läpparna göra att diabetikern kvicknar till.
Honungsbiets intelligens
Hur klokt är biet? Svaret är att den är smartare än vår tids mest avancerade superdatorer. Moderna datorer har en hastighet av 16 gigaflops, dvs 16 biljoner enklare matematiska operationer i sekunden. Biets hjärna däremot utför 10 triljoner operationer i sekunden. Häpnadsväckande!
Vid ett seminarium om djurens intelligens, 1983, vid Smithsonian Instutution i Wisconsin, presenterade James L Gould sina testresultat som handlade om biets förmåga att finna nya matställen. Vid testen såg Gould till att ett bisamhälle hade ett visst eget matställe med deras egen älsklingsmat som det gillade. Sedan flyttade han matstället 1.25 gånger längre bort ett antal gånger. Till slut behövde bisamhället inte leta efter matstället, utan de räknade ut att Gould skulle flytta matställlet 1.25 gånger längre bort. Efter ett antal gånger flög de till det ställe de räknade att Gould skulle komma till med deras älskningsmat, och surrade argt och otåligt i väntan på sin mat...
Biet kan navigera långa sträckor när det letar efter mat, förmedla till de andra bina både matens läge och kvalitet. De tillverkar en särskild mat för avkomman. de skyddar sin kupa mot inkräktare, de städar kupan, ventilerar luften i kupan, svalkar kupan med vatten på somrarna och kryper ihop till en klump på vintrarna för att hålla värmen. När kupan blivit för liten förstår de att en del måste flytta och bygga ett nytt bo någon annanstans. Dessa små varelser gör allt detta utan att behöva hjälp av någon utomstående. De är ju smartare än superdatorerna. Nu förstår Du säkert bättre hur det kommer sig att sura 16 heter Nahl, Biet.
|
Hem
Hijri
Svenska:
English:
Soumi:
كوردى :
فارسى :
العربية :
