Att ha hund, röra och pussa den

Svar: Prisad vare Allah.

För det första:
Islam förbjuder muslimer att ha hundar, och straffet för detta är att man förlorar en eller två qiraats (andel) från sina hasanaat (goda gärningar) varje dag. Det finns undantag i de fall då man har hundar till jakt, för att vakta boskap och skörd.

Det är återberättat av Abu Hurayrah (må Allah vara nöjd med honom) att Profeten (frid och välsignelser vare med honom) sade: "Den som har en hund, förutom för att valla, jakt eller jordbruk, kommer en qiraat (andel) att dras av från hans belöningar varje dag." Återberättad av Muslim, 1575. a

Det berättas att 'Abd-Allaah ibn 'Umar (må Allah vara nöld med honom) sade: Allahs budbärare (frid och välsignelser vare över honom) sade: "Den som har en hund, förutom för att valla boskap eller en hund som tränats för jakt, kommer två qiraat (andel) att dras av från hans belöningar varje dag." Återberättad av bukhari, 5163; Muslim, 1574.

Är det tillåtet att ha hund för att vakta hus?
Al-Nawawi sade:
Det finns en åsiktsskillnad angående om det är tillåtet att ha hundar för andra avsikter än dessa tre, såsom för att vakta hus och vägar. Den mest korrekta åsikten är att det är tillåtet, genom analogi med dessa tre och på grundval av den orsak som framgår av hadithen, nämligen ett övergripande behov. Slut citat.

Sharh Muslim, 10/236

Shaykh Ibn 'Uthaymeen (må Allah vara nöjd med honom) sade:
Baserat på detta; om ett hus ligger i stadens centrum finns det inget behov att vakta det, så att ha en hund för detta ändamål i sådana situationer är haraam och inte tillåtet, och det drar av en eller två qiraat (andel) från en persons belöningar varje dag. Man ska göra sig av med hunden och inte ha kvar den. Men om huset ligger på landet och det inte finns någon runtomkring, är det tillåtet att ha en hund för att vakta huset och människorna som bor i det; att vakta husets medlemmar är viktigare än att vakta boskap och jordbruk. Slut citat.

Majmoo' Fataawa Ibn 'Uthaymeen, 4/246

Det finns flera åsikter bland de lärda om hur man ska förena de rapporter som säger en qiraat (andel) och de som säger två qiraat (andel).

Al-Haafiz al-'Ayni (må Allah vara nöjd med honom) sade:
(a) Det kan vara så att det har att göra med två olika typer av hundar, där den ena skadar mer än den andra.
(b) Det kan vara så att två qiraat (andel) gäller i städer och en qiraat (andel) gäller på landsbygden.
(c) Det kan vara så att det sades vid olika tillfällen - en qiraat (andel) nämndes först och sedan blev varningen mer strikt och två qiraat (andel) blev nämnt.

'Umdat al-Qaari, 12/158.

För det andra:
När det gäller frågeställarens ord "att ha hund är orent" stämmer detta inte riktigt, för orenheten finns inte i hunden själv, utan snarare i dess saliv när den dricker ur ett kärl. Om en människa rör vid en hund eller om en hund nuddar honom, betyder inte detta att han måste rengöra sig själv vare sig med jord eller med vatten. Men om en hund dricker ur någons kärl, måste han (om han vill använda kärlet) hälla ut vattnet och tvätta det sju gånger med vatten och en åttonde gång med jord. Om kärlet bara används till hunden behöver han inte rengöra det.

Abu Hurayrah (må Allah vara nöjd med honom) berättar att Allahs budbärare (frid och välsignelser vare över honom) sade: "Rengöringen av något av era kärl, om en hund skulle slicka det, görs genom att tvätta det sju gånger, den första gången med jord." Återberättad av Muslim, 279.

Och enligt en annan återberättelse av Muslim (280): "Om en hund slickar ett av era kärl, låt honom då tvätta det sju gånger och gnugga den med jord den åttonde gången."

Shaykh al-Islam Ibn Taymiyah (må Allah ha barmhärtighet mot honom) sade:

När det gäller hundar finns det tre åsikter bland de lärda:
1 - Att de är taahir (rena), även deras saliv. Detta är Maaliks ståndpunkt.
2 - Att de är najis (orena), även deras hår. Detta är al-Shaafi'is ståndpunkt och är en av de två ståndpunkter som återberättas från Ahmad.
3 - Håret är taahir men deras saliv är najis. Detta är Abu Haneefahs ståndpunkt och Ahmads, enligt den andra åsikt som återberättas från honom.

Detta är den mest korrekta ståndpunkten. Så om hundens våta hår kommer på ens kläder eller kropp, så gör det inte kläderna orena. Slut citat.

Majmoo' al-Fataawa, 21/530.

På ett annat ställe sade han:

Det är så för att grundprincipen är att substanser är rena och det är inte tillåtet att betrakta något som orent eller haraam utan bevis, såsom Allah säger (vilket betyder i översättning):

"Varför skulle ni inte äta av det som Guds namn har uttalats över, sedan ni fått klart besked om vad Han förbjudit [och som ni inte får röra] annat än i ett nödläge?" [al-An'aam 6:119]

"Gud låter inte de människor som Han har kallat [till trons väg] gå vilse, förrän Han har klargjort för dem vad de bör avhålla sig från. Gud har kunskap om allt." [al-Tawbah 9:115]

Profeten (frid och välsignelser vare över honom) sade: "Rengöringen av era kärl, då en hund slickat dem, är att tvätta dem sju gånger, den första gången med jord" - och i en annan hadeeth, "om en hund slickar ett kärl… Alla dessa ahadeeth nämner bara att slicka; de nämner inte någon annan del av hunden, att betrakta dem som orena är enbart baserat på analogi.

Dessutom gav Profeten (frid vare över honom) medgivande som tillät människorna att ha hundar till jakt, vallande och jordbruk. De som har hundar måste nudda deras våta hår, precis så som fallet är med mulor, åsnor etc. Att föreslå att deras hår är orent när man inte kan undvika att vidröra det skulle medföra svårighet i onödan, vilket inte är vad Lag-givaren avsåg för denna ummah.

Majmoo' al-Fataawa, 21/217, 218

För att vara på den säkra sidan är det bättre, att om man nuddar en hund och det finns någon fukt på handen eller om det är något fukt på hunden, att man tvättar händerna sju gånger, varav en av gångerna ska vara med jord.

Shaykh Ibn 'Uthaymeen sade:
När det gäller att röra hunden och det inte kommer någon fukt gör det inte händerna orena, men om han rör hunden och handen blir fuktig, så betyder det att handen blivit oren enligt många lärdas ståndpunkt, och handen måste då tvättas sju gånger, varav en av gångerna ska vara med jord. Slut citat.

Majmoo' Fataawa Ibn 'Uthaymeen, 11/246.

För det tredje:
När det gäller hur man ska rengöra sig från hundens orenhet, har detta blivit förklarat i svaret till frågorna 41090 och 46314.

Det som ska göras är att tvätta av hundens orenhet sju gånger, en av gångerna ska vara med jord. Om jord finns tillgänglig måste den användas, och inget annat räcker. Men om jord inte finns tillgängligt så är det inget fel med att använda något annat rengöringsmedel såsom tvål.

För det fjärde:
Det frågaren nämner angående att pussa hunden, så är detta något som orsakar många sjukdomar. De sjukdomar man kan få som resultatet av att man går emot shariah genom att pussa hunden eller dricka ur samma kärl utan att rengöra dem, är många, såsom "pasturella", vilket är en bakteriesjukdom som naturligt existerar i människors och djurs luftvägar, men under vissa omständigheter kan denna bakterie invadera kroppen och orsaka sjukdom.

En annan av dessa sjukdomar är en parasitsjukdom som påverkar människors och djurs inälvor, och vanligen påverkar den levern och lungorna, bukhålan och resten av kroppen. Denna sjukdom orsakas av binnikemaskar, som är 2-9 millimeter långa maskar, som är formade i tre sektioner, huvud och nacke; huvudet har fyra sugorgan. De vuxna maskarna lever i sina värdars inälvor, såsom hundar, katter, kråkor och vargar. Denna sjukdom överförs till människor som älskar hundar, när de pussar dem eller dricker ur deras kärl.

Läs: Amraad al-hayawaanaat allati tuseeb al-insaan (djursjukdomar som påverkar människor) av Dr. 'Ali Ismaa'eel 'Ubayd al-Snaafi.

Slutsats:
Det är inte tillåtet att ha hund, förutom till jakt eller för att vakta boskap och skörd, och det är tillåtet att ha dem för att vakta hus, så länge man bor utanför staden och det inte finns andra medel att vakta huset. Muslimerna ska inte försöka efterlikna kuffaar genom att springa med hunden eller röra dess mun eller pussa den, vilket orsakar många sjukdomar. Prisad vare Allah för denna rena och perfekta shariah, som kom för att ställa människornas andliga och världsliga angelägenheter till rätta, men de flesta människor inser det inte.

Och Allah vet bäst

©IslamGuiden:   islamguiden(a)gmail.com www.islamguiden.com