Hem  E-post  Skicka Fax  Om oss  Moskéguiden  Islam. kal.  Greg. kal.   Hijri


  Guds existens
  Guds egenskap

  Koranen
  Vetenskapen
  Skapelsen
  Fosterutveckling
  Övrigt

  Vad är Islam ?
  Trosartiklarna
  Islam. Högtider
  Ramadan
  Eid
  Monoteism
  Konvertering
  Islam. kalender
  Missuppfattning
  Missförstånd
  Övrigt

  Profetens liv
  Sista profeten
  Profetens hadith
  Följeslagare
  Övrigt

  Trosbekännelse
  Bönen
  Allmosan
  Fastan
  Vallfärden

  Matregler
  Tillsatser
  Alkohol
  Griskött
  Orientalisk mat
  Övrigt

  Arabiska
  Svenska
  Engelska

  Audio
  Ladda hem
  Bazar
  Ordlista
  FAQ


IslamGuidens
nya SMS-tjänst

Radio Alquran Alkareem

الفقه الميسر

Online Kalender

Google





حصن المسلم

قاموس عربي عربي

مصحف التجويد













مصحف التجويد الملون







OBS! Denna site är anpassad främst för Internet Explorer.

Historien om profeten Ismael

Översättning till svenska: Kjell Andersson
Källa: www.sunnahonline.com

En dag när Abraham vaknade upp bad han sin fru Hagar att hämta sin son och göra förberedelser för en lång resa. Efter några dag började Abraham resan tillsammans med sin fru Hagar och deras son Ismael. Hon ammade fortfarande barnet för det ännu inte avvant.

Abraham vandrade genom odlat land, genom öknar och över berg tills han nådde öknen på den Arabiska halvön. Dom kom till en ofruktbar dal utan träd, utan mat och utan vatten. Det fanns inga tecken på liv i dalen. När Abraham hade hjälpt sin fru och barn att sitta av lämnade han dem med en liten mängd mat knappt tillräckligt för två dagar. Han vände om och gick iväg. Hans fru skyndade efter honom och frågade: "Vart skall du gå Abraham och varför lämnar du oss denna ofruktbara dal?" Abraham svarade henne inte utan fortsatta att gå. Hon upprepade vad hon sagt men han förblev tyst. Till slut förstod hon att han inte agerade på eget initiativ. Hon insåg att Allâh hade befallt honom att göra detta. Hon frågade honom: "Har Allâh befallt dig att göra så här?" Han svarade: "Ja." Då sade hans ädla fru: "Vi kommer inte att gå förlorade eftersom Allâh, Han som befallt dig är med oss."

Abraham åkallade den Allsmäktige Allâh sålunda: "Herre! Jag har låtit några av de mina bosätta sig i en dal, som inte är lämpad för jordbruk, nära Ditt heliga hus och där skall de förrätta regelbunden bön. Låt människornas hjärtan fyllas med tillgivenhet för dem och av längtan att besöka dem så att de kan få hjälp av den till sin försörjning och därför känna tacksamhet mot Dig.

"Herre! Du vet vad vi håller hemligt och vad vi öppet tillkännager - igenting kan förbli dolt för Allâh, vare sig på jorden eller i himlen."

(Koranen 14:37-38)

Ibn Abbas berättade: Den första kvinnan som använde ett skärp var Ismaels mor. Hon använde skärpet genom att släpa den efter sig för att dölja sina spår för Sarah. Abraham tog med sig henne och hennes so Ismael, medan hon fortfarande ammade honom till en plats nära Ka'ba under ett träd vid platsen för Zamzamkällan vid den högsta platsen i moskén. Vid denna tid fanns inga människor i Mecka och det fanns inte heller vatten där. Så han lät dom sätta sig där och placerade en läderväska som innehöll några dadlar och ett litet vattenskin med vatten bredvid dem och började sin resa hem. Ismaels moder följde honom och frågade: "Abraham! Vart skall du gå och varför lämnar du oss i den här dalen där det inte finns någon människa som vi kan ha sällskap av och inget som vi kan få hjälp av?" Hon upprepade frågan många gånger men han vände sig inte om. Då frågade hon honom: "Har Allâh befallt dig att göra så här?" Han svarade: "Ja." Då sa hon: "Då kommer Han inte att glömma bort oss." Han vände tillbaka medan Abraham fortsatte hemåt När han nådde fram till Thaniya där dom inte kunde se honom, vände han sitt ansikte mot Ka'ba och lyfte sina händer och åkallade Allâh och bad:

"Herre! Jag har låtit några av de mina bosätta sig i en dal, som inte är lämpad för jordbruk, nära Ditt heliga hus och där skall de förrätta regelbunden bön. Låt människornas hjärtan fyllas med tillgivenhet för dem och av längtan att besöka dem så att de kan få hjälp av dem till sin försörjning och därför känna tacksamhet mot Dig."

(Koranen 14:37)

Ibn Abbas berättelse fortsätter: Ismaels moder fortsatte att amma honom och hon drack av vatten. När vattnet i vattenskinnet tagit slut blev hon törstig och hennes barn blev också törstigt. Hon tittade på där han vred sig i plågor. Hon lämnade honom för hon kunde inte uthärda att se honom. Hon fann att berget As-Safa var det närmaste berget i detta land. Hon gick upp på berget och började ivrigt att titta ned i dalen för att eventuellt se någon. Men hon såg ingen. Då gick hon ned från berget As-Safa och när hon nådde dalen lyfte hon upp sin klädnad och sprang genom dalen som en person fylld av betryck och problem till hon nådde berget Al-Marwa. Där stod hon och tittade i förhoppning att se någon, men hon såg ingen. Hon upprepade språngmarschen mellan As-Safa och Al-Marwa sju gånger."

Profeten Muhammad (SAW) sa: "Detta är grunden till Sa'y traditionen, ritual i Hadj, pilgrimsfärden, att vandra mellan dem" (As-Safa och Al-Marwa). När hon nådde Al-Marwa (för sista gången) hörde hon en röst och hon sade till sig själv att vara lugn och lyssna uppmärksamt. Hon hörde rösten igen och sa: "Vem du än är! Du har låtit mig höra din röst. Har du något som kan hjälpa mig?" Och Se! Hon såg en ängel vid platsen för Zamzamkällan. Han grävde i jorden med sin fot (eller sin vinge) tills att vatten flöda fram från den platsen. Hon började göra något som liknande en bassäng runt det. Hon gjorde den med sina bara händer och hon fyllde sitt vattenskin med vatten som hon öste ur den.

Profeten Muhammad(SAW) tillade: Må Allâh visa barmhärtighet mot Ismaels moder! Hade hon låtit Zamzamkällan flöda utan att försöka kontrollera den eller hade hon inte öst vatten från den för att fylla sitt vattenskin hade Zamzamkällan blivit en flod som flyter fram på jordens yta."

Profeten Muhammad(SAW) fortsatte: Sedan drack hon av vattnet och ammade sitt barn. Ängeln sade till henne: "Var inte rädd för att bli bortglömd, för detta är Allâhs Hus som kommer att byggas av denna pojke och hans far. Allâh glömmer aldrig Sitt folk." Huset (Ka'ba) var på den tiden på en hög plats som liknade en kulle och när skyfallen kom flöt vattnet åt höger och åt vänster.

Hon levde på detta sätt tills några människor från stammen Jurhum eller en familj from Jurhum passerade förbi henne och hennes barn när dom (Jurhum folket) kom vägen förbi Kada. Dom stannade i den nedre delen av Mecka där de såg en fågel en sådan som brukade flyga runt vatten och inte lämna det. Dom sa: "Den här fågeln måste flyga runt vatten, men vi vet att det inte finns något vatten i den här dalen." Dom skicka ut en eller två spanare. Dom upptäckte källan och återvände och berätta för de andra om vattnet. Så gick dom alla mot källan. Ismaels moder satt nära källan. Dom frågade henne: "Tillåter du oss att stanna hos dig?" Hon svarade: "Ja men ni får ingen äganderätt till källan." Dom samtyckte. Ismaels moder var nöjd med detta eftersom hon tyckte mycket om att vara i sällskap med människor. Dom slog läger där och senare sände de efter sina familjer som kom och bosatte sig tillsammans med dem och en del familjer blev permanent bofasta där. Barnet (Ismael) växte upp och lärde sig arabiska från dem och hans goda uppförande gjorde att dom älskade och beundrade honom. När ha växt upp och nått puberteten lät dom honom gifta sig med en av deras kvinnor.

Profeten Muhammad(SAW) fortsatte: "Efter att Ismaels moder hade dött en tid efter Ismaels giftermål, kom Abraham för att träffa sin familj som han lämnat tidigare men han fann inte Ismael där. Han frågade Ismaels fru efter honom och hon svarade: "Han har gått iväg för att söka vår försörjning" Han frågade då hur de levde och hon svarade, "Vi lever i misär och svårigheter och i nöd och hon beklagade sig för honom. Han sa: " När din man kommer tillbaka, ge honom mina hälsningar och säg till honom att byta tröskel i porten till sitt hus.'

"När Ismael kom hem verkade han ha känt att något ovanligt hade hänt så han frågade sin fru: "Har något besökt dig?" Hon svarade: "Ja en gammal man." Och hon beskrev honom och sa att han frågade om dig och jag berättade för honom och han frågade om hur vi lever och jag berättade för honom att vi lever under svårigheter och fattigdom. Ismael frågade: "Gav han dig några råd?" Hon svarade: "Ja han sa till mig att hälsa till dig och att säga till dig att byta tröskeln till din port." Ismael sa; "Det var min far och han befallde mig att skilja mig från dig. Gå tillbaka till din familj." Så skilde sig Ismael från henne och gifte sig med en annan kvinna från dem (Jurhum).

"Abraham höll sig borta från dem under en så lång tid som Allâh ville och sedan besökte han dem igen utan att finna Ismael. Så han gick till Ismaels fru och frågade henne om Ismael. Hon sa "Han har gott för att söka vår försörjning. Abraham frågade henne: "Hur går det för er?" frågade henne och om deras uppehälle och hur de levde. Hon svarade: "Vi är framgångsrika och välmående (vi har allt i överflöd)" Därefter tackade hon Allâh. Abraham sa: "Vad äter ni för sorts mat?" Hon svarade: "Kött". Han frågade: "Vad dricker ni?" Hon svarade: "Vatten"? Han sa: "O Allâh! Välsigna deras kött och deras vatten."

Profeten(SAW) tillade: "Vid den tiden hade de inte säd. Om dom hade haft säd skulle han också åkallat Allâh för att välsigna den. Om någon har bara dessa två saker för sin försörjning skulle hans hälsa påverkas negativt om han inte bor i Mecka."

Profeten Muhammad(SAW) fortsatte: "Därefter sade Abraham till Ismael fru: "När din man kommer tillbaka, hälsa honom från mig och säg till honom att skall hålla fast vid tröskeln till sitt hus." När Ismael kom tillbaka frågade han sin fru: "Har någon besökt dig?" Hon svarade: "Ja, gamla man som såg bra ute kom till mig. " Så prisade hon honom och tillade: "Han frågade om dig och jag berättade att liv lever ett bra liv." Ismael frågade henne: "Gav han dig något råd?" Hon svarade: "Ja, han bad mig hälsa till dig och befallde dig att hålla fast vid tröskeln till din port." På det sade Ismael: "Det var min far och du är tröskeln till porten. Han befallde mig att behålla dig hos mig."

"Abraham höll sig borta från dem under en så lång tid som Allâh ville och sedan besökte han dem igen. Han såg Ismael under ett träd nära Zamzamkällan där han satt och spetsade sina pilar. När han såg Abraham reste han sig upp och välkomnade honom (och dom hälsade varandra som en fader hälsar sin son och som en son hälsar sin fader). Abraham sa: "O Ismael! Allâh har gett mig en befallning" Ismael svarade "Gör vad din Herre har befallt dig att göra?". Abraham frågade: "Vill du hjälpa mig?" Ismael svarade: "Jag vill hjälpa dig." Abraham sa: "Allâh har befallt mig att bygga ett hus här", och han pekade på en kulle som var högre än den omgivande marken.

"Sedan lade de grunden till Huset (Kab'a). Ismael hämtade stenar medan Abraham byggde och när väggarna blev höga hämtade Ismael denna sten och lade den framför Abraham som stod på den och fortsatte byggandet. Medan Ismael räckte honom stenarna sade de både två:

"Herre! Tag nådigt emot vår möda! Du är Den som hör allt, vet allt."

(Koranen 2:127)

Profeten(SAW) tillade: "Sen fortsatte de båda att bygga och att gå runt Ka'ba medan de sade: "Herre! Tag nådigt emot vår möda! Du är Den som hör allt, vet allt." (Saheeh al-Bukhâri).

Ibn Abbas berättade en något annorlunda version: "När Abraham hade meningsskiljaktigheter med sin fru (på grund av hennes svartsjuk mot Hagar, Ismaels moder) tog han Ismael och hans moder och gick iväg. Dom hade ett vattenskinn med lite vatten. Ismaels moder brukade dricka vatten från vattenskinnet för att få mera mjölk till sitt barn. När Abraham kom fram till Mecka, fick han henne att sitta under ett träd och återvände sedan hem. Ismaels moder följde honom och när dom nått fram till Kada ropade hon bakifrån till honom: "O Abraham! "Till vem lämnar du oss?" Han svarade "Jag lämnar er i Allâhs vård. Hon svarade: "Jag är nöjd med att vara med Allâh". Hon återvände till sin plats och började dricka vatten från vattenskinnet och hennes mjölk rann till för hennes barn.

"När vattnet hade tagit slut sade hon till sig själv: "Det är bäst att jag går och ser om jag kan finna någon." Hon steg upp på As-Safa-berget och tittade i hopp om att få se någon men förgäves. När hon kom ned i dalen sprang hon tills hon nådde berget Al-Marwa. Hon sprang fram och tillbaka mellan de två bergen många gånger. Sedan sade hon till sig själv: "Det är bäst att jag går och ser hur det står till med barnet. Hon gick och fann honom i ett tillstånd nära döden. Hon kunde inte stå ut med att se barnet dö och sa till sig själv: "Om jag går och letar kanske jag hittar någon." Hon gick och steg upp på berget Al-Safa och tittade under en lång tid men hon såg ingen. Efter att ha sprungit sju vändor mellan As-Safa och Al-Marwa sade hon åter igen till sig själv: "Det är bäst att jag går och ser i vilket tillstånd barnet är." Då plötsligt hörde hon en röst och hon sade till den främmande rösten: "Hjälp oss om du kan erbjuda någon hjälp". Och Se! Det var Gabriel. Gabriel sparkade på jorden med sin häl på det här sättet (Ibn Abbas sparkade på marken med sin häl för att illustrera det) och vatten sipprade fram. Ismaels mor blev förvånad men började gräva."

Abu Al Qasim, the Profet(SAW) sade: "Om hon lämnat vattnet att flyta utan att göra något skulle det ha flutit ut på jordens yta."

Ibn Abbas fortsatte berättelsen: "Ismaels moder började dricka av vattnet och hennes mjölk rann till för hennes barn. Efteråt såg några människor från stammen Hurhum några fåglar medan de passerade genom dalgången och detta förvånade dem. Dom sade: "Fåglar brukar man bara finna vid platser där det finns vatten."

De sände ut en spanare för att undersöka platsen och han hittade vatten och återvände och berättade för dem om det. Sedan gick dom alla till henne och sade: "O Ismaels moder! Tillåter du oss att vara här hos dig(eller bo hos dig)?" Därefter stannade de där.

Sedan hennes pojke nått pubertetsåldern gifte han sig med en kvinna från deras stam. Abraham fick en idé som han avslöjade för sin fru (Sara). "Jag vill besöka mina skyddslingar som jag lämnade i Mecka." När han kom dit hälsade han på Ismaels fru och frågade: "Var är Ismael?" Hon svarade: "Han är ute och jagar". Abraham sade till henne: "När han kommer hem säg till honom att byta tröskeln till sin port." När Ismael kom hem berättade hon vad han sagt och på detta svarade Ismael: "Du är tröskeln så gå till din familj (Du är frånskild)".

Abraham tänkte åter besöka sina skyddslingar som han hade lämnat i Mecka, och han berättade för sin fru (Sara) om sina avsikter. Abraham kom till Ismaels hus och frågade: "Var är Ismael?" Ismaels fru svarade: "Han är ute och jagar" men tillade: "Vill du stanna en stund och få något att äta och dricka?" Abraham sade: "Vad har ni för mat och vad har ni att dricka?" Hon svarade: "Vår mat är kött och vår dryck är vatten?" Han sade: "O Allâh! Välsigna deras mat och deras dryck."

Abu Al Qasim (Profeten)(SAW) sa: "På grund av Abraham åkallan finns det välsignelser i Mecka."

Ibn Abbas fortsatte: "Ännu en gång tänkte Abraham besöka sin familj som han hade lämnat i Mecka och han berättade om sitt beslut för sin fru(Sara). Han gick iväg och fann Ismael bakom Zamzamkällan. Där han satt och reparerade om sina pilar. Han sa: "O Ismael, din Herre har befallt mig att bygga ett hus åt honom." Ismael svarade: "Lyd din Herres befallning." Abraham sade: " Allâh har också befallt mig att du skall hjälpa mig i det arbetet." Ismael svarade: "Då gör jag det." Så båda två sade:

"Herre! Tag nådigt emot vår möda! Du är Den som hör allt, vet allt."

(Koranen 2:127)

När byggnaden blev hög kunde den gamle mannen (Abraham) inte längre lyfta upp stenarna till sådant högt läge. Han stod på stenen från Al-Maqam och Ismael fortsatte att räcka honom stenar och båda två sade: "O vår Herre! Acceptera vårt arbetet, sannerligen Du är Den som hör allt, Den Allvise"

Allâh den Allsmäktige berättade för oss om Abrahams tillgivenhet för sin älskade son och ha sade efter att han räddats från elden:

Och Abraham sade: "Jag skall lämna er och gå dit min Herre vill leda mig." Och han bad: "Herre! Ge mig en son, en av de rättfärdiga!" Och Vi gav honom det glada budskapet om en son med ett milt och fogligt sinnelag.

Och då sonen hade blivit gammal nog att arbeta tillsammans med fadern och delta i hans strävanden, sa denne: "Min käre son! Jag har sett i drömmen att jag offrade dig åt Allâh. Vad anser du om detta?"

Ismael svarade: "Fader, gör vad du blir befalld! Om Allâh vill, skall du se att jag är tålig och uthärdar allt."

Men så fort de båda hade visat at de underkastade sig Allâhs vilja och Abraham hade lagt sonen med tinningen mot marken, ropade Vi till honom: "Abraham hejda din hand! Du har redan utfört den befallning som du fick i drömmen!"

"Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta; detta var klart och tydligt en prövning. Som lösen för sonen tog Vi emot ett präktigt offerdjur; och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten som ber: "Fred och välsignaelse över Abraham. Så belönar vi Dem som gör det goda och det rätta. Han var en av Våra sant troende tjänare."

(Koranen 37:99-111)

Tiden gick. En dag satt Abraham utanför sitt tält och tänkte sin son Ismael och Allâhs offer. Hans hjärta var fyllt med fruktan och kärlek till Allâh för hans oräkneliga välsignelser. En stor tår rann från hans ögon och påminde honom om Ismael.

Under tiden steg tre änglar ned till jorden; Gabriel, Israfael och Mikael. Dom i mänsklig skepnad och hälsade Abraham. Abraham reste sig och välkomnade dem. Han förde in dom i sitt tält för han trodde att de var främlingar och gäster. Han lät dom sätta sig och försäkrade sig om att dom hade det bekvämt, sedan ursäktade han sig och gick till sitt folk.

Hans fru Sarah reste sig när han kom in. Hon hade blivit gammal och hennes hår var vitt. Abraham sade till henne: "Vi har tre främlingar i tältet."

"Vilka är de?" frågade hon. "Jag vet inget om dem," svarade han. "Vad har vi för mat?" frågade han. "Ett halvt får" svarade hon, "Ett halvt får! Slakta en gödd kalv till dom; de är främlingar och gäster." befallde han när han lämnade henne.

Tjänarna stekte och serverade kalven. Abraham bjöd änglarna att äta och började äta för att uppmuntra dem. Han fortsatte men när han tittade på sina gäster för att försäkra sig om att de åt märkte han att ingen av dem hade rört maten, Han sade till dem: "Ska ni inte äta?" Han fortsatte äta men när han tittade på dem igen såg han att de fortfarande inte åt. De sträckt inte ut händerna efter maten. Han började bli rädd för dem.

Abrahams rädsla ökade. Emellertid läste änglarna hans tankar och en av dom sade: "Frukta inte." Abraham lyfte huvudet och svarade: "Jag är verkligen rädd. Jag har bjudit er att äta men ni sträcker inte ut händerna för att äta. Vill ni mig något illa?"

En av änglarna log och sade: "Vi äter inte. Vi är Allâhs änglar." En av dem vände sig då till hans fru och lämnade det glada budskapet om Isak.

Den Allsmäktige Allâh uppenbarade:

"Och våra budbärare kom till Abraham med ett glatt budskap. De hälsade honom "Fred" och han svarade: "Fred vare med er"! Och han skyndade sig att bära fram en helstekt kalv. Men när han såg att det inte sträckte ut sina händer mot födan, blev han rädd att de hade onda avsikter. Men de sade: "Var inte orolig! Vi har sänts till Lots folk." Och hans hustru son stod i närheten log förnöjt. Då gav Vi henne det glada budskapet om Isaks födelse och om Jakob som skulle födas efter Isak. Hon sade: "Skall jag, arma kvinna, föda en son, gammal och svag som jag är och min man har uppnått hög ålder? Detta är sannerligen märkligt!" Budbärarna sade: "Förvånas du över Allâhs beslut? Allâhs nåd och välsignelser skall vara med er alla i detta hus! Honom tillhör allt lov och pris!"

(Koranen 11:69-73)

http://www.islamguiden.com


<% Dim referer referer = Request.ServerVariables("HTTP_REFERER") %>
Tipsa din vän om denna artikel:

Din väns email:
Ditt email:

Ditt namn:






©IslamGuiden:   info@islamguiden.com
www.islamguiden.com


Länktips:

Svenska:
islamguiden.com
al-ibadah.com
bilal.se
islam.se
hikma.se
moslim.se
islamiska.org
barnskolan.com
islam-svarar.se
sindbad.se
quranaudio.se


English:
lordswords.com
readingislam.com
islamreligion.com
islam-guide.com
islaam.com
islamweb.net
discoverislam.com
evolution.com
harunyahya.com
beconvinced.com
sultan.org
islamway.com
islamonline.net
islamweb.net
thisistruth.org
islamicweb.com
awareness.org


Soumi:
islamopas.com


كوردى :
dangiislam.org


فارسى :
ahlesonnat.net


العربية :
al-islam.com
islam-qa.com
islamway.com
sultan.org
islamweb.net
islamonline.net


Andra språk:

al-islam.com
islam-qa.com