Skapelsen är i behov av Allah

a) har kännedom om skadan
b) vet vilka metoder som kan användas för att driva bort skadan

Sannerligen kan människan inte ha någon bättre vägledning än den som kommer från Den som har gjort allt fullkomligt, och Den som inte har någon ofullkomlighet i Sig själv och i Sina attribut. Den som är för evigt Levande och som inte dör. Det kan inte finnas någon bättre än Den som inte har något behov av någonting; Den som är rik; Givaren; Den som, trots allt, kontrollerar människans själ. Människan är så fattig inför Honom. Han är Allah, Den Sanna och Enda Guden. Människan kan frambringa skada till sig själv om hon söker hjälp hos någon annan än Allah. Allah är Den Ende som kan hjälpa människan att driva iväg någon skada eftersom den inte kan förekomma utan Hans vilja och Hans makt.

Allah (SW) nedsände Sina böcker och valde Sina sändebud för att vägleda människan till att:

a) lära känna sin Skapare såsom Han (SW) hade förklarat om sig själv, och
b) söka Honom, ensam, medan man lever i enlighet med Hans plan

Att känna till Allahs namn och attribut frigör människan från att dyrka någon del av skapelsen eftersom skapelsen är svag och i behov av Skaparen, Allah. Kunskapen om Allah leder människan till att veta att hon är skapad för att leva i enlighet med Allahs väg såsom den uppenbarats för det sista sändebudet, Muhammad (sallaallaahu `alaihi wa sallam). Denna uppenbarelse innehåller ett fullständigt levnadssätt. Allt det som är nyttigt eller skadligt är fastställt så att människan kan centrera sitt liv runt denna uppenbarelse. Om människan begår fel och vet att Allah är evigt förlåtande, skulle hon vända sig till honom, och bara honom, för att söka Hans förlåtelse: "Håll fast vid din kunskap att det inte finns någon gud utom Gud; be Honom om förlåtelse för dina synder." (Koranen 47:19)

Det är fel att tänka eller tro att Allah skapade andra 'gudar' vid sidan av Honom så att människan skulle vända sig till dem för hjälp; älska eller frukta dem, etc. Han är samma Gud för alla nationer. Han beordrar inte att människor ska göra andra gudar av stjärnorna, solen, elden, Jesus, Moses, etc. vid sidan av Honom. Han (Den Mest Upphöjde) kan inte vara motsägelsefull. Han har en enkelriktad religion som kallar människan att underkasta sin vilja, bara till Honom. Han (SW) varnade att om människan (även Muhammad sallaallaahu `alaihi wa sallam) skulle hålla någon för Hans jämlike, så kommer hans arbete att misslyckas och han kommer att vara bland förlorarna:

"Men det har uppenbarats för dig liksom för dina föregångare att om någon sätter medhjälpare vid Guds sida skall allt vad han har åstadkommit (i denna värld) gå om intet och (i nästa liv) skall han höra till förlorarna. Nej, tillbe Gud och tacka (Honom) med de tacksamma! " (Koranen 39:65-66)

Låt oss lära vad Muhammad (sallaallaahu `alaihi wa sallam), mannen - Profeten, som kände Allah bäst, brukade säga:

"O Allah, jag söker skydd hos Dig i Ditt Välbehag mot Din Vrede, och i Din Förlåtelse mot Ditt Straff, och i Dig från Dig, jag kan inte lovprisa Dig såsom Du förtjänar, Du är som Du har Lovprisat Dig själv." (Muslim, Abu Dawud, Tirmidhi, ibn Majah)

"Jag har underkastat mig själv till Dig, jag har riktat mitt ansikte till Dig, jag har överlämnat mina angelägenheter till Dig, jag har överlämnat min rygg i Ditt beskydd, i behov av och i fruktan för Dig, det finns ingen tillflykt eller räddning från Dig, förutom att vända sig till Dig. Jag tror på Din bok (dvs. Koranen) som Du sänt ned och på profeten (Muhammad) som du skickat." (Bukhari, Muslim)

När vi läser i koranen att:
"Vad Han vill skänka människorna av sin nåd kan ingen undanhålla dem; och vad Han håller tillbaka, kan ingen låta flöda i Hans ställe. Han är den Allsmäktige, den Vise." (Koranen, 35:2)

Och när vi läser att:
"Om Gud låter en olycka drabba dig är Han den ende som kan avvärja den, och om Han vill skänka Dig något gott kan ingen hindra det goda (att nå dig). Han skänker det till den Han vill av Sina tjänare. - Han är den som ständigt förlåter, Den som ständigt visar Barmhärtighet. " (Koranen, 10:107)

Borde vi bli motiverade att återvända till Honom, ensam, i tider av lättnad och vid svårigheter.

Och när vi läser att:
"Om Gud hjälper er kan ingen besegra er; men om Gud överger er, vem kan sedan hjälpa er? Förmana därför de troende att sätta all sin lit till Gud!" (Koranen, 3:160)

Koranen leder därför människan till sann befrielse från all falsk tillgivelse. Det för med sig frid till hjärtat. Det hjälper en troende mot hyckleri och alla former av oärlighet. Föreställ dig till exempel en troende som möter problem på jobbet. Han ser orätt och möter otillåtna utövanden. Han fruktar inte att förkasta det som är fel. Han vet att jobbet bara är ett medel för honom att få sin försörjning. Medan han kanske inte kan rätta till det som är fel, vet han väl att Allah är Den som försörjer. Om han lämnar sitt jobb för Allahs skull, kommer Allah att ge honom ett bättre (jobb). Allah (SW) sade:

"Gud visar var och en som fruktar Honom en utväg ur (alla svårigheter) och sörjer för Honom på ett sätt som han inte kan förutse. " (Koranen, 65:2-3)

Texten ovan kräver att människan bara gör sig beroende av Allah (SW), bara frågar Honom om hjälp. Den kräver också att människan måste älska Allah och bara dyrka Honom för att vinna Hans välbehag och Hans hjälp. Är det inte sant att de människor som anser att detta liv är det "slutgiltiga målet" dyrkar många saker i det? Du ser att de är så måna om att "ha allt". De torterar sig själva: smärta, svårighet, konstant oro, håller sina händer i banken för lån efter lån så att de kan hålla uppe med utvecklingens krav. De lever under ständigt hotande konkurs. De ser ständigt fattigdom framför sina ögon. Profeten (sallaallaahu `alaihi wa sallam) sade:

"Allah säger: Adams son! Fyll din tid med Min dyrkan och Jag kommer att fylla ditt hjärta med rikedom, och göra slut på din fattigdom. Men om du inte gör det, kommer Jag att göra dina händer fullt upptagna (dvs. i världsliga affärer) och jag kommer inte att göra slut på din fattigdom." (Tirmidhi, som sade att detta är en sund hadeeth)

Syftet med vår existens på jorden är mer värdefullt än att vara slav under världslig vinning. Det kan inte finnas något mer meningsfullt liv, som är bättre än det som vår Skapare, Allah, har föreskrivit. Varje handling som görs i enlighet med Allahs väg är en dyrkans handling. Människan är förmånstagaren och Allah är utan behov:

"Människor! Inför Gud är ni de fattiga och Gud är den Rike som är Sig själv nog, Den som allt lov och pris tillkommer. " (Koranen, 35:15)

©IslamGuiden:   islamguiden(a)gmail.com www.islamguiden.com