De stora frågorna - del3

I de föregående två delarna av denna serie besvarade vi de två "stora frågorna". Vem skapade oss? Gud. Varför är vi här? För att tjäna och dyrka Honom. En tredje fråga uppkom naturligt: "Om vår Skapare skapade oss för att tjäna och dyrka Honom, hur gör vi det?" I den föregående artikeln föreslog jag att det enda sätt som vi kan tjäna vår Skapare på, är genom att lyda Hans påbud som förmedlats genom uppenbarelsen.

Men många människor skulle ifrågasätta mitt påstående: Varför behöver människan uppenbarelsen? Är det inte tillräckligt att bara vara god? Är det inte tillräckligt för var och en av oss att dyrka Gud på vår eget sätt?

Angående behovet av uppenbarelsen, så skulle jag poängtera följande: I den första artikeln i denna serie påpekade jag att livet är fullt av orättvisor, men att vår Skapare är rättvis och rättrådig och Han skipar inte rättvisa i detta liv, utan i det nästkommande. Men rättvisa kan inte skipas utan fyra saker - en domstol (d.v.s. domedagen), en domare (d.v.s. Skaparen), vittnen (d.v.s. män och kvinnor, änglar, delar av skapelsen), och en lagbok med vilken man kan döma (d.v.s. uppenbarelsen). Så hur kan vår Skapare skipa rättvisa om Han inte håller människorna ansvariga inför lagar under deras livstid? Det är inte möjligt. I så fall skulle Gud skipa orättvisa istället för rättvisa, eftersom Han skulle straffa folk för överträdelser som de inte hade någon möjlighet att veta att de var brott.

Varför behöver vi annars uppenbarelsen? Till att börja med kan inte människorna ens komma överens om sociala och ekonomiska frågor, politik, lagar o.s.v. utan vägledning. Så hur kan vi någonsin komma överens om Gud? För det andra så skriver ingen instruktionsboken bättre än den som tillverkat produkten. Gud är Skaparen, vi är skapelsen, och ingen känner det övergripande systemet i skapelsen bättre än Skaparen. Tillåts anställda utforma sina egna arbetsuppgifter, plikter och ersättningspaket som de vill? Tillåts alla medborgare skriva sina egna lagar? Inte? Nå, varför skulle vi vara tillåtna att skriva våra egna religioner? Om historien har lärt oss någonting, så är det de tragedier som drabbar när människan följer sina infall. Hur många som har hållit fast vid paroller om fritt tänkande har utformat religioner som överlämnat dem själva och deras anhängare till mardrömmar på jorden och förbannelse i nästa liv?

Så varför är det inte tillräckligt att bara vara god? Och varför är det inte tillräckligt för var och en av oss att dyrka Gud på vårt eget sätt? Till att börja med skiljer sig folks definitioner av "god" från varandra. För vissa betyder det hög moral och rent leverne, för andra är det galenskap och förödelse. På samma sätt skiljer sig också tankarna om hur man dyrkar och tjänar vår Skapare. Mer precist kan man säga att ingen kan gå in i en affär eller en restaurang och betala med en annan valuta än den köpmannen accepterar. Så är det med religionen. Om folk vill att Gud ska acceptera deras tjänst och dyrkan så måste de betala i den valuta som Gud kräver. Och den valutan är lydnad till Hans uppenbarelse.

Tänk dig att uppfostra barn i ett hem i vilket du har satt upp "hemregler". Sedan berättar ett av dina barn en dag att han eller hon har ändrat reglerna, och tänker göra saker annorlunda. Hur skulle du svara på det? Mer än troligt med orden "Du kan ta dina nya regler och dra åt helvete!" Fundera på det. Vi är Guds skapelse som bor i Hans universum under Hans regler, och "dra åt helvete" är väldigt troligt vad Gud kommer att säga till den som tar sig friheten att åsidosätta Hans lagar för sina egna.

Här blir det fråga om uppriktighet. Vi bör erkänna att allt välbehag är en gåva från vår Skapare och förtjänar tacksamhet. Om man får en gåva, vem använder den innan man tackar? Och ändå njuter många av oss av Guds gåvor en hel livstid och tackar aldrig. Eller tackar sent. Den engelska poeten Elizabeth Barret Browning talade om ironin i den nödställde människans bön i "The Cry of the Human":

Och läppar säger "Gud, var medlidsam",

Som aldrig sa "Prisad vare Gud".

Ska vi inte visa gott uppförande och tacka vår Skapare för Hans gåvor nu, och därefter i resten av våra liv? Är vi inte skyldiga Honom det?

Du svarade "Ja". Det måste du ha gjort. Ingen kan ha läst så här långt utan att vara överens om det, men här är problemet: Många av er svarade Ja, väl medvetna om att ert hjärta inte är i Bibeln. Eller kanske är det i Bibeln, men inte helt. Ni är överens om att vi skapades av Skaparen. Ni kämpar för att förstå Honom. Och ni längtar efter att tjäna och dyrka Honom på det sätt Han påbjuder. Men ni vet inte hur, och ni vet inte var ni ska leta efter svaren. Och det är, tyvärr, inte ett ämne som kan besvaras i en artikel. Tyvärr måste den frågan tas upp i en bok.

Å andra sidan är de goda nyheterna att jag har skrivit denna bok, och dess titel är "The First and Final Commandment" (skall snart publiceras under titeln "MisGod'ed"). Så om du gillar det du läst här, så inbjuder jag dig att läsa vad jag skrivit där.

Till Del 1 & 2 >>>

©IslamGuiden:   islamguiden(a)gmail.com www.islamguiden.com